Sebelum kaedah olahan yang lain diperkenalkan, kaedah penggumpalan-pembekuan telah banyak dilakukan sebagai rawatan olahan larut resap. Walaupun penggunaan polyaluminuim klorida (PACl) berpotensi dalam menghasilkan sisa toksik Al ke dalam persekitaran akuatik, namun penggumpal yang berasaskan Al seperti PACl adalah penting dalam olahan larut resap. Sebagai alternatif, penggumpal yang berasaskan kanji telah dihasilkan dari biji buah nangka. Kanji dari biji buah nangka (JSS) mempunyai kadar peratusan penyingkiran bahan pencemar yang rendah jika dibandingkan dengan PACl; COD (10.8%), warna (15.9%), kekeruhan (25%) dan pepejal terampai (7.5%). Dari kajian awal mendapati, kadar optima bagi pH dan dos untuk JSS dan PACl ialah masing-masing pada pH 5 dan 3000 mg/L serta pH 5 dan 900 mg/L. Kemudian, kajian lanjut mengenai JSS sebagai bahan bantu penggumpal semulajadi dijalankan bersama-sama PACl dalam rawatan olahan larut resap. Keputusan dari ujian balang dijalankan pada keadaan optima, iaitu pada pH 5, 600 mg/L PACl dan 500 mg/L JSS menunjukkan peningkatan kadar peratus penyingkiran COD kepada 33.5%, manakala parameter yang lain tidak menunjukkan sebarang peningkatan jika dibandingkan dengan PACl sebagai penggumpal utama. Walaupun PACl sebagai penggumpal utama lebih berkesan di dalam keseluruhan prestasi penggumpalan; COD (2.7%), warna (93.5), kekeruhan (95.6%) dan pepejal terampai (90.3%), namun di bawah pengoptima menggunakan RSM, jumlah dos yang digunakan bagi kedua-dua penggumpal telah berkurang kepada 12.4% bagi PACl (dari 600 mg/L kepada 523.32 mg/L) dan 20% bagi JSS (dari 500 mg/L kepada 400 mg/L) pada kadar peratusan penyingkiran yang sama seperti yang dilaporkan di kajian awal. Oleh yang demikian, JSS boleh dipilih sebagai bahan bantu penggumpal yang boleh dilaksanakan di dalam rawatan olahan larut resap berdasarkan kelebihannya dalam mengurangkan dos yang digunakan oleh PACl. Keseluruhan kajian menunjukkan JSS sebagai bahan bantu penggumpal boleh dilaksanakan dalam olahan alarut resap dari segi ketersediaan bekalan, harga pengeluaran, prestasi penggumpal dan pengurusan alam sekitar. _______________________________________________________________________
Coagulation-flocculation has been extensively used as landfill leachate treatment, prior to other methods. Al-based coagulant like polyaluminium chloride (PACl) is prominent in landfill leachate treatment, though the applications of PACl may introduce potentially toxic Al residuals into aquatic environment. As alternative, starch-based coagulants has been produced from jackfruit seeds. In comparison with PACl, JSS has a lower percentage removal of pollutants i.e. COD (10.8%), colour (15.9%), turbidity (25%) and suspended solids (7.5%). From preliminary study had ascertained that optimum pH and dosages for JSS and PACl were at pH 5 and 3000mg/L, pH 5 and 900 mg/L, respectively. Then, JSS was further studied to be used together with PAC as coagulant aid in landfill leachate treatment. Jar test result demonstrated that at optimum condition of pH 5, 600 mg/L of PACl and 500 mg/L of JSS has increased the percentage removal of COD up to 33.5%, while other parameters does not show any increment in percentage removal when compared to PACl as primary coagulant. Though PACl was more effective in overall coagulation performance, i.e. COD (2.7%), colour (93.5%), turbidity (95.6%) and suspended solids (90.3%), but under the optimization using response surface methodology (RSM), the amount of dosages used in both coagulants had reduced by 12.4% for PACl (from 600 mg/L to 523.32 mg/L) and 20% for JSS (from 500 mg/L to 400 mg/) with similar percentage removal from preliminary study. Therefore, JSS could be feasible selective coagulant aid in landfill leachate treatment, benefitted in reducing dosage of PACl used, depending on leachate condition. The overall findings had concluded that JSS as coagulant aid was fairly feasible for landfill leachate treatment in terms of supply availability, production price, coagulation performance and sustainable environment management.